lördag 14 juni 2014

Hur vill vi lukta egentligen?

Jag står i kön på den lokala matvarubutiken då plötsligt en otrolig luktbomb slår emot mig. En nysning börjar kittla mig långt ner i näsroten. Jag vänder mig sakta om och får se en väldigt proper dam bakom en kundvagn. Har jag inte varit så väluppfostrad så hade jag nog dragit ut damen ifråga i öronen och skällt ut henne efter noter, och lärt henne ett och annat om dofter och näsor och allergier mm mm.
Men istället kväver jag nysningen, betalar mina varor och skyndar mig ut därifrån.
Men jag kan inte sluta tänka på damen, och hur vi människor tänker och fungerar. Damen fanns och finns fortfarande i mina tankar. Hur tänkte hon egentligen. Hur tänker vi alla egentligen. Varför är vi så rädda för att lukta människa. Varför vill vi lukta frukt och blommor? Och lite så här kanske hennes dag började, den dag hon valde att åka till matvarubutiken och hamna bakom mig i kön.

Hon kanske började sin dag med att ställa sig i duschen och där använda sin duschtvål som har en uppfriskande doft av citron och grapefrukt, så hon känner sig riktigt pigg och fräsch. 
Hon schamponerar in rikligt med sitt ros schampo i håret, för det vet vi ju alla att damernas bästa blomdoft är just rosen. 
Avslutar sedan sin stund i duschen med att balsamera in håret med bästa timotej balsamet, för att inte få så torrt och frissigt hår. 
Väl ute ur duschen torkas kroppen och smörjes med hudlotion innehållandes passionsfrukt och granatäpple. Väl insmord låter hon lotionen torka in i huden medan hon borstar tänderna så de blir vita och fräscha med sin minttandkräm. 
Såklart nytvättade kläder med parfymerat tvättmedel tas på och det är tur hon sköljde de i någon dl extra sköljmedel med syréndoft, för det luktar ju så gott. 
Håret torkas och sprayas med hårspray som det är så stark doft av så katten springer ut från badrummet. Hon håller själv andan och blundar när hon sprayar håret så att det ska ligga snyggt och inte platt mot pannan (som det lätt kan bli när man använder en näve balsam)
Hon svär lite när hon kommer på att hon glömt deodorant, den nya med blandningen av ananas och jasmin. Hon älskar jasmin, påminner lite om resan till Tunisien hon och maken gjorde -82.
Hon lyfter armen och smyger in deodoranten under tröjan och stryker på inte bara ett lager utan fyra under varje arm. Men vill ju inte börja lukta svett när man går och handlar, det är ju ändå mat i affärn.
Innan strumpor dras på så smörjes de in med mentol och eukalyptus fotkrämen, det döljer den illaluktande fotsvampen hon har mellan två tår. Superbra, för det är så dyrt med fotsvampsmedel. Dessutom känns fötterna kalla och fräscha.

Ut ur badrummet och in i köket så packar hon handväskan med plånbok och handlingslistan, och det sista hon gör innan hon går ut och låser ytter dörren är att haffa parfymen som står på hallbordet. Parfymen som för övrigt har doften som öppnar med en exotisk blandning av saftig pitahay-frukt, stjärnfrukt och armeniska plommon. I hjärtat finnes en levande blomsterbukett med lila orkidé följt av nattens drottning svart tulpan och lila pion. Den avslutas med förförande aromer av amber, patchouli och sandelträd. Och sprutar en liten gnutta, bakom varje öra och i varje handled, och bara en liten dutt strykes mellan brösten. Men bara lite, hon vill ju inte lukta parfymaffär, det kan ju finnas folk som är allergiska mot dofter, har hon hört, och hon vill ju inte ställa till med något.